34 igen!

Jag fyllde år för ett par veckor sedan. Jag var helt säker på att jag skulle fylla 35. Bomsäker. Jag kände mig ledsen eftersom jag så väl minns min mamma från när hon var 35. Jag tänkte att man var gammal och livet förbi. Att hon dog 10 år senare känns ännu värre. Livet kan vara slut när som....

Oavsett så var jag helt säker på att jag faktiskt skulle fylla 35 och inget annat. På min födelsedag, efter att faktiskt både blivit hurrad och gratulerad av diverse personer så pratar jag med Sussi-syster min. Hon upplyser mig om att jag faktiskt blev 34 och inget annat. Snopet. Glädjande. Men mest märkligt. Här har jag gått och sagt till folk att jag är 34 och måste bekänna mig när de frågar hur min 35 års fest var! Jag som inte tänkte fira. Nu blir jag nog så illa tvungen nästa år.