Något som barnen saknar från tiden innan vi flyttade är deras gamla dagis. Jag slits mellan att ännu en gång flytta barnen till ett nytt dagis. Det har blivit bättre på det nya dagiset Bäverhyddan. Flera förändringar har skett sedan jag pratat med rektor, rektors chef och barnombudsmannen. Men det verkar som att det sitter något i väggarna. Barnen pratar mycket om deras gamla dagis och det skär i hjärtat när Lupita gråter och säger:
-JAG!? Jag har inte slutat på kråkan! Jag älskar Leo och Kalle!
Och när Angelina säger att hon inte tycker det är roligt på det nya dagiset. Att hon saknar de gamla vännerna...och så radar hon upp kärngänget.
Det var speciellt på Kråkan och Fågelholken. Det var en enorm sammanhållning, trygg personalgrupp och det satt "dagis" i väggarna med modern pedagogik. Nu kan man tycka att det är det på det nya dagiset också. Men personalgruppen är varierande med flera olika vikarier och för mig känns det inte tryggt. Barnen pratar inte heller om kompisar på detta dagiset som de gjorde på det förra. Jag saknar en struktur och överskådlighet och jag orkar inte slåss för något jag anser ska finnas där från början.
Frågan är om det är rätt att ställa barnen i kö och låta dem börja om på nytt eller om det är fegt av mig att inte göra det?!
7 kommentarer:
Vet precis vad du går igenom!... Jaimee pratar fortfarande om sitt stockholms dagis... Och deras nya dom började på nu blir det 3dje i raden för henne. Aldrig kul att behöva slita på dom runt... men det går över... Det är jag övertygad om. Oavsett hur mkt hon pratar om sitt sthlms dagis så har hon trots sin tjurighet om flytten helt sjukt kul på nya dagiset när hon är där!!! Kram
Och allt beror på dagiset, förstås?
Tufft beslut. Jag tror de klarar ännu en flytt men då ska ni nog försöka vara så säkra det bara går på att det är ett bra ställe de byter till. Kram
Anonym: "Allt beror på dagiset"? Det är ett nytt dagis och det märks. Det är t ex en ny personalgrupp under förändring. Det har säkert varit 7 olika vikarier där sedan barnen började den 29 april. Det är en ständigt växande barngrupp. Jag som mamma ser inte på ett överskådligt sätt vad som händer mina barn varje dag och jag anser att jag frågar. På förra dagiset visste jag när de skulle ha utflykt, gymnastik etc INNAN det skulle ske. Nu känns det lite som gubben i lådan och det blir en överraskning varje dag.
Personalen kämpar på, liksom rektorn också. Det har skett positiva förändringar - verkligen!! Barnen får frukt på förmiddagen, utrymmet har begränsats för barnens säkerhet, de går ut varje dag (om jag borser från en dag då det regnade häromveckan) personalen verkar inte längre "irriterade/tjafsar" framför mig etc Det är större personaltäthet nu.
Det känns bättre, men känns det helt rätt? Och behöver det kännas rätt för mig? Kanske inte. Räcker det att barnen lekt på dagarna? När bör mina barn känna att de har vänner som de vill prata om hemma? Ska man alltid tycka att allt är bra? Så som svar på din fråga: Självklart är inte allt dagis fel, men kanske är det inte rätt dagis för oss.
Linda, byt! Du vet hur det ska vara. Du har koll på sånt här! Dina fina tjejer klarar att byta. Kram!
Hej! Imorgon går ebba sin sista dag på e helt fantastisk förskola (har inte hetat/bedrivts dagis sen 1994 ;). Otrolig personal, bra pedagogik och en tajt barngrupp med goa kompisar. När flytten nu blev så sent påkommen får vi helt enkelt ta de platser vi får till hösten. Känns lite tufft för man vill ju inte flytta från något så bra, och inte till nåt man inte riktigt hunnit kolla upp. Om det inte funkar bra efter en termin så ställer vi de i kö till något annat ställe som vi kollat upp ordentligt och besökt först.
De har ju ändå några år kvar där innan förskoleklass och skola. Kan ju vara värt det även om det känns slitigt och som att man rycker i dem...
Ont att höra sina barn sakna sina kompisar... =/
Hej!
Måste bara få säga att du inte e ensam om att tycka som du gör!
Jag har oxå barn på samma dagis(Felicia och Matilda) och jag är långt ifrån nöjd.
Upplever, precis som du, att det saknas rutiner och att det är på tok för stojjigt och gapigt på förskolan i allmänhet. Saknar de fasta rutinerna på gamla dagiset. tisdag=skogen onsdag=projekt torsdag=gympasalen osv osv och det gör mina barn med.
Jag har ställt dom i kö till annan förskola men det är tydligen nästan omöjligt att få ny plats eftersom syskonförturen och barn utan plats gåt före i kön och har man då som vi två barn... ja du kan ju göra matten själv... Men men jag har iaf ställt dom i kön och håller tummar och tår.
Tycker inte heller att dessa problem ens borde få finnas på en förskola. Det är barn vi pratar om och dom ska väll inte vara några slags försöktkaninen. Felicia har tom börjat kissa på sig igen efter att ha varit torr i över ett år. 3 dagar i rad på förskolan. KAN inte va en slump känner jag spontant.
Ville bara att du skulle veta att du inte är ensam om dina tankar och funderingar!
Mvh
Anna (mamma till Felicia och Matilda)
Skicka en kommentar