-En apa!

I hissen på väg hem så står vi tillsammans med två familjer bestående av en blandning av två mammor, några barn äldre än Angelina, någon i samma ålder och två små bebisar. Lupita pratar om barnen och frågar var deras pappa är, hur gamla dom är och vad de heter. Sedan utbrister hon - En apa! och pekar på bebisen. Jag höll på att dö då jag inte alls visste hur jag skulle hantera situationen. Familjen var nämligen bruna.... Jag mumlar lite när Lupita utbrister -EN APA lite högre denna gång. Sigge räddar situationen genom att faktiskt tro att hon menade något helt annat.

Vad gör man i framtiden när ens barn utbrister saker som kanske inte riktigt passar? Vad skulle du gjort?